Astrid Nyström

I morgon lämnar jag för att åka hem. Till Sverige ni vet, moderlandet. Faderlandet. Om några timmar sitter jag på ett entimmes flyg. 

Bisarr känsla, och vaknade vid fem i morse i panik över att jag inte ville åka hem. Ville inte lämna london för att åka "hem". Det är småsaker som oraoar mig, är det lönt att packa upp? borde jag byta lakan? ska jag ta ett nytt badlakan? kommer jag sitta i min vanliga stol? måste jag pumpa cykeln? ska jag ställa om klockan för bara en vecka?

Det är kort sagt konstigt, att åka hem till vad som varit varje dags verklighet, för att semestra. En vecka i ett nuförtiden före detta liv. Ett surrealistiskt avbrott i vardagen för en normalitet av ett brukat slag. I en vecka.